melbourne/emelie

igår fick jag äntligen tag på mitt resesällskap! dom hade haft en väldigt underlig upplevelse med meditation, total tystnad och vegansk mat i tio dagar. planen är att jag möter upp dom i sydney den 10e eller 11e maj, där vi stannar en fyra-fem dagar för att se stan och sen vidare upp längs kusten. känner en lättnad i att de till och med har mindre pengar än mig att resa för, men det är ju också en nackdel eftersom det innebär att vi måste göra ett stopp ganska snart efter sydney för att jobba (förmodligen på en farm). i och för sig kan jag ju inte riktigt bestämma mig för om det är värt att skrapa ihop farmdagar till ett andraårsvisum eller inte, eftersom ett år ändå är en ganska lång tid.det jag eventuellt skulle vilja göra med ett andra år är att bosätta mig nånstans, exempelvis melbourne eller perth, efter jag har sett allt det där jag vill se i australien.
iallafall, snart är jag på väg att se östkusten!!! woho!

melbourne/emelie

längtar efter fräknar och bikinibränna! snaaaaaaaaart

melbourne/emelie

igår hade jag en liten uppenbarelse. vi var ute några stycken från jobbet plus några andra random folk (som jag nämnt tidigare så får man vänner på konstiga sätt här) och jag kände för första gången (!) sen jag blev själv i melbourne, att det är SÅHÄR DET SKA VARA! jag kände liksom, shit det här är verkligen mina vänner, jag känner mig hemma. som sandra sa, varför slösa negativ energi på att vara med dom som inte känns helt hundra, när man kan umgås med folk som vill vara med en. det är ju egentligen skitenkelt.
det enda tråkiga med min uppenbarelse är att jag ska åka härifrån om två veckor haha. men det blir fett. känner mig glad :D

Bli min van NU, Australien!

Har just vunnit den langa kampen mot bibloteket och fatt mitt forbannade lanekort. Det ar lattare att skaffa sig ett visum eller att bankkonto an att fa lana en bok har! Hm!

Skriver seriosa ansokningsbrev till en massa diveshops i Thailand. Gor aven en finfin ansokan till IKEA i Brisbane.

En annan fight jag har tagit mig an ar att fa min lon fran jobbet...

Tar en dag i sander och forsoker att gora det basta med allt jag stoter pa. Ar ensam, men kanner mig inte ensam. Bra. Jag ska vinna mot dig, Australien! Vi ska bli vanner!!

melbourne/emelie

ägnar ett moment åt att irritera mig på alla som säger en sak och gör en annan. ur resesynpunkt litar jag hedan efter bara på mig själv!

melbourne/emelie

sa upp mig i måndags. om två veckor börjar ett nytt äventyr! hur och var och med vem återstår att se, spännande :) livet känns rätt bra nu!

PRISVART!

Prisvarda saker i Australien:

• Sushi - Helt ok sushi-lunch for ynka priset av $5.
• Mjukglass pa McDonalds- Jag dor! Den kostar 30 cent!! Inser ni! Och god ar den med, alltfor god...
• Frisorbesok- Klippte mig just pa ballaste stallet Mods&Rockers Barbershop for $30. Inkluderat i prsiet var aven whiskey, shitchat med snygg man och schysst musik. Jag ser numera ut som nagon slags Johnny Depp i Cry Baby. Inte illa!

En meningslos betraktelse som maste fa ord

Jag gar igenom bloggen och intar varje betraktelse. Tycker mig sen en trend! Fran att ha varit lyckligast i varlden utan ett problem, till att vara forvirrad och bekymrad med hemlangtan. Lite sa ser utvecklingen ut. Inser i samma stund att jag blivit lite bitter. Inte undra pa det! Dock var det bra att fa lite nytt perspektiv pa saker och ting och inse vad man haller pa med! Hemlangtan borjade gora sitt intag i Melbourne nar livet borjade bli aningen besvarligt, inser jag ocksa nu.

I morse ringde jobbet och gav mig ledig idag. Blev forst lite ledsen men har nu tagit tillfallet i akt och utfor arenden. Jag ar ocksa mycket tacksam for att jag numera inte heller maste flytta ut ur lagenheten. Priset ar dock att jag maste bo i samma rum som bonne-pojkarna (de bor i tv-soffan och dricker goon..... igar tittade de pa Alvin and the chipmunks 2, vad ar det for fel?!?!). Ajaj, men det ger sig nog med tiden!

Nu ar det snart i slutet pa april. Detta innebar att det ar (om allt blir som jag vill) ca 4 manader kvar innan jag kan flytta mig till Thailandet. Jag rader dig, ja du som laser, att komma hit och bo med mig och vara har. Vi kan aka och bli DM:s ihop sen!

Lordag

Mycket hander! Eller snarare sa ar det mycket att ordna med. Maste troligen flytta ut ur min fina lagenhet, maste orka ringa Ica-banken, maste ga en nya kurs om alkoholhantering for Queensland osv mm... Borde avan vaga lamna in mitt cv pa det supercoola Black coffee lyrics! Det ar ett fik/bar/som spelar Beatles, Rolling stones och the Doors. Dar kan man spela scrabble, dricka perfekt kaffe och spana pa de URSSNYGGA indiekillarna som jobbar dar. Phew! Undar om jag ens skulle vaga jobba dar... Jooo! Sen jobbar jag for tillfallet bara knappt 20 timmar i veckan och det ar ju lite val lite, det.

I ovrigt har jag borjat tro pa karma. Smilar upp mig och forsoker vara ackeltrevlig mot alla och det lonar sig faktiskt en del kanns det som! De enda jag ar lite gruffiga mot ar mina Nya zeelandare. Men det fortjanar de, pojkvaskrarna! Igar tittade de pa Australien vs Nya Zeeland i rugby och jag overvagde starkt att trycka in oronpropparna demonstrativt. Rugby ar nagot heligt. Not!

melbourne/emelie

och hihi är btw lite kär. men det är hemligt i vem. hihi.

melbourne/emelie

en av de jobbigaste sakerna med att resa är alla jävla beslut man måste fatta hela tiden. det är väldigt psykiskt påfrestande.

nåväl, jag har iallfall fattat vad jag tror är rätt beslut.ATT ÅKA! eventuellt blir det så att jag möter upp killarna i sydney eftersom dom ska göra great ocean road först, vilket jag redan gjort, och sen åka via adelaide och canberra och jag känner inte speciellt mycket för att se någon av de ställena.det passar mig också bra eftersom det ger mig en tvåveckors "uppsägningstid" från jobbet, och det känns inte lika mycket som att jag bara sticker ifrån det. (måste sluta ha såna här konstiga lojalitetskänslor för mina jobb).
och skulle det skita sig med skjutsen, då gör jag tamejfan östkusten ändå. ju mer jag har tänkt på det, desto mer rätt känns det. det är ju därför jag är här, för att resa och se saker! inte för att fastna i ett folktomt st kilda under vintern. ÅÅÅH jag längtar efter värme, sol, bad, surf, surfkillar! att segla i whitsundays, campa på fraiser island, festa i cairns!

två veckor, ja det blir bra :)

Just slutat jobbet

Imorgon aker Alexandra hem. Kommer sakna henne sa! Da ar jag ensam. Eller jag har ju jobbet. Dar vi utbyter artigheter under arbetstid. Forsoker se detta som nasta steget i denna utmaning till resa, att vara ensam. Troligen hittar jag nagon som jag kan hanga med. Annars far jag fortsatta sova mycket och lasa Stieg Larsson pa engelska, vilket ar det jag gor nu for att fordriva min tid. Vill lara mig nagot nytt! Vill jobba mer! Har ju mina fem pass i veckan nu, men jobbar oftast bara nagra timmar eftersom det ar sa lugnt. Battre an inget! Forhoppningsvis far jag en ny roommate snart. Bara denne inte ar fran Nya zeeland sa skulle jag vara glad!

Bidar min tid.
Har blivit beroende av facebook for att halla kontaken med folk.
Forsoker intala mig att det ar helt okej att kanna sig ensam.

melbourne/emelie

nu händer kanske något!!
eftersom man får vänner på de mest märkliga sätt har nere, tog jag av en slump en drink med en kille från göteborg igår. imorgon åker han och hans kompis till en farm för att meditera i tio dagar (haha), sen kommer de tillbaka till melbourne för att åka vidare längs östkusten. de har precis spenderat sina sista pengar på en bil och nu har jag (och vickan) fått erbjudandet att följa med! BESLUTSÅNGEEEEST HALLÅ!!!
vad ska jag göra? just nu lutar jag starkt åt att vända ryggen åt melbourne och the vineyard, och bara dra. hit kan jag ju alltid komma tillbaka, och är det egentligen inte riktigt korkat att säga nej åt en plats i en bil som ska exakt dit jag vill åka?!
enda hindret är väl egentligen finanserna, cashen, dinerosarna, som jag inte direkt badar i. men om vi alla är fattiga tillsammans, så är det ju bara att stanna nånstans på vägen och jobba! blir uppspelt vid denna tanke!

VAD GÖRA?? VICKAN! vi åker va???

VARDAG i mitt hjarta!

Vill bara saga det att jag ibland kan bli lite overdramatisk och att det nog inte ar sa hemskt som det ibland kan tyckas vara. Idag till exempel sa ar allt prima! Har jobbat, druckit en himla masse lattes och nu ska jag snart bege mig till woolworths och handla lite mat. Det ar vardag, liksom. Jag alskar vardag! <3

Vad man nu ska agna sig at sina tva lediga dagar som jag har framfor mig ar dock ett litet mysterium...

Main beach parade

Jag vill fortsatta alta temat Hemlangtan. Jag ska beratta for er vad mitt liv bestar av. Det bestar av 50% humorsvangningar (glad, ledsen, glad, ledsen, hoppfull, forvantansfull, oroad) och 50% hemlangtan. Jag kunde aldrig fatta hur mycket hemlangtan kan tara pa en, hur den liksom bryter ner min viljestyrka. For visst ar det ju sa att nar svarmodet tranger sig pa och man fragar sig vad fan man gor har sa ar det latt att tanka pa allt fint hemma. For vad fan gor jag egentligen har??? Det ar ju ett javla struggle. Jag vill overvinna denna otacka kansla. Just nu ar jag i Australien av 3 andledningar: 1. Jag vill vinna over hemlangtan och jag tror fortfarande att denna vistelse gor mig till en battre manniska. 2. Det skulle vara for pinsamt att komma hem efter endast 3 manader. 3. Jag vill sa himla garna aka till Thailand i host. Har for tillfallet en plan som gar ut pa att stanna har och "harda ut", tjana pengar, boka min biljett i juni/juli och sticka till Thai  (hahahahhahaha nu gar hare krishna forbi med sina minicymbaler pa fingrarna, GULLIGT!) i september/oktober. Konstigt va? Inser till och med att jag kanske bara far jobba fram tills Thai om jag ska ha rad, men det kanns okej. Skulle bara sa himla garna vilja ga pa nabbdjurs-safari!! Inser att det kanske inte blir nagot Alice springs, ostkust-roadtrip eller skydive. Men vadfaan ar det mot Sormlandsleden och Liseberg!?

Mitt jobb verkar bra. Men det ar sjukt mycket info som ska in i skallen pa en och samma gang! Har svart att koncentrera mig och har svart att hora vad folk sager nar jag blir stressad. Men det kan nog bli bra, det har!

(Vill bara ta pa mig fjallraven och ge mig ut pa Dumme mosse med hundar och grilla soyakorv!!!!!)

PS. De 2 killarna jag bor med kallar mig for grandma for att jag gillar att lasa bocker, lagga mig tidigt och inte vill dricka ol varje dag... De ar trevliga och sa, men gud vad ensam jag kanner mig ibland!!

melbourne/emelie

allt jag känner nu är verkligen ett virrvarr av känslor. jag träffar så mycket nya människor, och det är så mycket intryck och jag tänker ändå nånstans att det är konstigt: man åker till andra sidan jorden, och inget har egentligen förändrats. jag är verkligen glad att jag åkte och jag är på intet sätt olycklig, men det jag menar är att det känns som att alla, inte minst jag själv, tror och förväntar sig att det ska ske nåt stort. att nåt helt annorlunda ska komma min väg. men det gör liksom inte det, för detta är australien. en trevligare version av sverige, med ett något trevligare klimat. jag är precis samma person som när jag åkte, bara med lite fler erfarenheter, ytterligare dilemman, mycket fler känslor.
har så många känslor som bara vill komma ut, och på så sätt är jag otroligt glad att jag träffat sandra min roomie. en sann perfect match! för hade jag inte haft henne, vet jag inte vart alla mina känslor skulle fått utlopp?! att ringa någon blir ju aldrig riktigt samma sak som att sitta ner och äta en pizza, se varann i ögonen, och prata om hur man verkligen känner.. om allt.
detta inlägg verkar säkert lite förvirrat och jag vet egentligen inte vad jag vill säga. för som sagt, jag känner så mycket. jag är upp och ner hela tiden, lycklig, ledsen,sprudlande, arg, optimistisk om vartannat. och jag vet inte var det leder!
pratade med vickan idag och jag har mer eller mindre bestämt att jag stannar här max två månader till, för det börjar fan bli kallt och brännan jag jobbade så hårt på är helt försvunnen. nästa destination blir nåt varmt ställe, darwin kanske.. sen ska vi resa längs östkusten, det ser jag fram emot!
jag har alltid varit skitkass på att leva i nuet men jag gör verkligen mitt bästa här. melbourne och st kilda ÄR bra! men det är nåt som saknas, och det kanske jag bara hittar om jag reser vidare.
well, detta blev ju ett filosofiskt inlägg som kan ha nåt att göra med min konsumtion av vin ikväll, men det låer vi vara osagt. jag säger det igen, jag saknar er alla där hemma! önskar ni var här och upplevde detta med mig.

Halla i stugan!

Det kanske vander nu, ey!? Har fatt ett jobb! Tack alla ni som holl tummar och tassar for mig :)

Och! Varje dag, en liten stund bara oftast, har jag enorm gratklump och langtan efter Sverige. Tanker pa min familj och alla fina slaktingar hela tiden! Vill bara traffa alla och krama alla! Vill ha ett enormt slaktkalas och traffa nyfodda bebisar och kusiner som man inte traffat pa aratal och ge storsta kramarna till sarskilt farfar, farmor, mormor och morfar. For de ar ju typ bast! Detta ar sjukt men ibland kan jag liksom bara kanna mig sa stolt for att jag ar jag och att jag har sa fina slaktingar. Nu slutar jag har for annars kommer det nog en tar. Inte lampligt i detta offentliga kines-internetcafe.

Det var allt jag hade att bjuda pa for idag.

Eller maste bara beratta om den vegetariska restaurangen jag hittat. Den har sa god mat sa att jag vill grata aven for den sakens skull! Sen luktar det rokelse och de spelar san dar indisk hippiemusik. Tydligen har jag blivit sentimental pa gamla dagar (fyller ju snart 23!!) och har latt till tarar nar saker ar fina ocksa. Det ar bra att vara odmjuk och kunna se de sma sakerna med, antar jag! :)

melbourne/emelie

ytterligare en observation: här kramas man inte, man kindpussas. eller nästan munpussas, med en sån där halvkram också, ni vet. med typ alla. konstigt! men jag tar seden dit jag kommer och pussas jag med. saknar en riktigt, svensk kram ibland dock.

glad påsk från melbourne!

nyss hemkommen från jobbet och är såååå trööööött. denna söndag har varit helt jävla crazy, påsk och allt. kan annars inte påstå att påsken har firats nåt särskilt alls här, jag har mest jobbat och druckit vodka (förlåt mamma).
jag är ledsen att jag förmodligen inte kommer uppdatera om några spännande resor på den här bloggen, nu när lollo åker till gold coast (är lite avundsjuk!) så får vi sätta tilltron till att hon får massa roliga saker att skriva om! jag börjar ju liksom få ett liv och en vardag här, det är så konstigt. inte alls vad jag föreställde mig.. men melbourne är verkligen en bra stad och jag förstår varför  så många gillar den!

tråkig sak som hänt är att sandra och choco som jag bor med har gjort slut.= AWKWARD SITUATION, eftersom dom både bor och jobbar ihop. detta innebär väl för min del att jag måste flytta igen, men jag och sandra har bestämt oss för att hitta nåt ihop och hon är crazy och helt underbar så det känns bara bra!

angående ett andra jobb så ska jag inte säga för mycket egentligen, men har ett par grejer på g. mest vill jag ha ett till jobb för att kunna spara lite pengar också, just nu går jag plus minus noll och det är ju så mycket som ska upplevas inom det närmsta året som kommer kosta pengar. om jag inte fastnar i melbourne då vill säga..

åh saknar er alla där hemma!!!! PUSS på er!

Gold coast4life!

Man vet ganska ofta inte om man ska skratta eller gråta. Jag har gjort båda väldigt mycket det senaste dygnet. Och vad är grejen med att saker ofta måste bli så otroligt dåliga och konstiga innan det vänder och blir bättre igen?! Jag vill inte att denna bloggen ska bli någon slags soptipp av bitterhet och gnäll och det tänker jag inte låta den bli. Vi måste bara ha lite mer av Emelies feel good-inlägg! Jag lovar att jag ska klämma ur mig sådana jag med om ett tag.

Imorgon måndag, 03.30 sätter jag mig på en buss mot Gold coast. Nu jävlar! Ska träffa och bo med fina Alexandra som jag inte träffat sedan augusti(!). Jag sätter min tilltro till detta. Nu ska jag för 17 gubbar ta mig över kullen! Hurra!

Jag har insett att jag inte är på en resa i Australien. Jag är på en resa inom mig själv.

Long Friday ;)

Firar Jesus Vår Frälsare med pompa och ståt. Börjar dagen 04.45 för att åka ut på lite zucchini-plockning. Men tro nu inte att turen med jobben vänt, va! För vi lyckades vara tillbaka på hostelet två timmar senare och ha skrapat ihop minisumman 15 dollars... Men sånt är livet! Bättre än inget!

Har tagit mig ur min ledsenhetskoma nu, gott folk! Tror på livet efter döden och allt sånt, förstår ni. Nej men allvarligt. Det känns bättre och jag har mina små planer på att styra min kosa mot Gold Coast, kanske. Dock är inget säkert. Rapporterar mer senare om denna eventuella flytt när/om jag fattat mitt beslut.

I övrigt har jag jobbat på brännan vid poolen idag (som vanligt). Hett tips är att inte underskatta solen. Ett annat är att smörja in HELA ansiktet och inte bara näsan. Ser rätt skojig ut! Andra roliga saker jag ska ta itu med nu under påskhelgen är att ta mig till vårdcentralen eftersom jag är sjuk, men framförallt för att jag har en massa otäcka sår som aldrig vill läka. Ge mig piller!

Slutligen vill jag även förtälja en önskan om att italienarna ska sluta sjunga så högt om kvällarna. Det finns vissa som vill sova!!

Aj.

Jo okej! Livet kan vara en jävlig jävel ibland. Nu ska vi inte beskylla livet i onödan, men just nu är det inte så kul. För vårt hostel klantade bort vårt citronjobb och ger oss inget nytt. De ger oss faktiskt inget nytt jobb förens tidigast om en vecka. Vad är detta?! Varje dag uppdagas nya lögner från våra kära hostelägare och man vet inte vad man kan ta för sanning egentligen.

Så hur vänder man på detta nu då? Min förmåga att vända skit till guld är en smula sliten. Men bitter får man inte bli! Men sanningen är den att jag just nu bara känner mig så ensam och trött på det mesta. Kanske är att ljuga för sig själv efter sin bästa förmåga det enda man kan göra. För visst blir allt bra, visst löser sig allt tillslut...?

Köper mjuklgass med kolasås för att trösta mig själv eftersom min familj råkar vara så långt ifrån mig som det bara är möjligt. Klämmer fram en positiv slutsats: öhhhhhhhhhhhhhh.......... Jag lever. Och för det mesta brukar jag vara kapabel till att hitta superbra lösningar.

emelie/melbourne - 3 saker jag lärt mig om folk i australien

1. har inte träffat en enda person som faktiskt säger "g'day mate", i alla fall inte i melbourne. man kanske måste ut på landsbygden för det?!

2. alla - ALLA - här kallar en däremot babe, darling, love och honey, vare sig du känner dom eller inte.

3. vilket leder mig till nästa punkt; alla är så sjukt trevliga! kanske lite falska, men ändå, bättre än hej-jag-är-svensk-och-vägrar-prata-med-nån-jag-inte-känner-mentaliteten.

emelie/melbourne

lagar svensk mat åt mina housemates - färskpotatis, gräddsås och köttfärsbiffar (med kalkonfärs givetvis)! MUMS!

En trött och sliten Louise idag

Är inte riktigt där än. Vi fick citrusjobbet, men det ger inte så mycket pengar. Men jag gillar det! Att sitta högt upp i en trädtopp och plocka gulliga citroner. Det är inte så fysiskt ansträngande. Det trista är som sagt att vara borta 8-6 om dagarna och knappt tjäna 90 dollar (innan skatt). Vi får se vad som händer! Man kan i alla fall få några dagar som man måste ha jobbat för att ansöka om sitt andra års visum. Man ska nog inte tänka så mycket nu, bara göra det. Gillar i alla fall att slippa gräva i jorden. Det är nästan lite meditativt att vara i ett citronträd och ha 8,9 timmar att fundera på allt mellan himmel och jord.

Igår besökte vi Bundabergs coolaste uteställe, the Central. Inte så coolt. Kom i säng runt femsnåret efter att desperat ha käkat pannkakor med lönnsirap på McDonalds.

Längtar hem. Ibland är det som sagt lätt att glömma varför man är här och vad man verkligen vill. Vad det är som räknas här i livet. Jag andas några djupa andetag extra och förlitar mig på mitt tålamod och att tiden får utvisa min väg här.