Jag vill fortsatta alta temat Hemlangtan. Jag ska beratta for er vad mitt liv bestar av. Det bestar av 50% humorsvangningar (glad, ledsen, glad, ledsen, hoppfull, forvantansfull, oroad) och 50% hemlangtan. Jag kunde aldrig fatta hur mycket hemlangtan kan tara pa en, hur den liksom bryter ner min viljestyrka. For visst ar det ju sa att nar svarmodet tranger sig pa och man fragar sig vad fan man gor har sa ar det latt att tanka pa allt fint hemma. For vad fan gor jag egentligen har??? Det ar ju ett javla struggle. Jag vill overvinna denna otacka kansla. Just nu ar jag i Australien av 3 andledningar: 1. Jag vill vinna over hemlangtan och jag tror fortfarande att denna vistelse gor mig till en battre manniska. 2. Det skulle vara for pinsamt att komma hem efter endast 3 manader. 3. Jag vill sa himla garna aka till Thailand i host. Har for tillfallet en plan som gar ut pa att stanna har och "harda ut", tjana pengar, boka min biljett i juni/juli och sticka till Thai (hahahahhahaha nu gar hare krishna forbi med sina minicymbaler pa fingrarna, GULLIGT!) i september/oktober. Konstigt va? Inser till och med att jag kanske bara far jobba fram tills Thai om jag ska ha rad, men det kanns okej. Skulle bara sa himla garna vilja ga pa nabbdjurs-safari!! Inser att det kanske inte blir nagot Alice springs, ostkust-roadtrip eller skydive. Men vadfaan ar det mot Sormlandsleden och Liseberg!?
Mitt jobb verkar bra. Men det ar sjukt mycket info som ska in i skallen pa en och samma gang! Har svart att koncentrera mig och har svart att hora vad folk sager nar jag blir stressad. Men det kan nog bli bra, det har!
(Vill bara ta pa mig fjallraven och ge mig ut pa Dumme mosse med hundar och grilla soyakorv!!!!!)
PS. De 2 killarna jag bor med kallar mig for grandma for att jag gillar att lasa bocker, lagga mig tidigt och inte vill dricka ol varje dag... De ar trevliga och sa, men gud vad ensam jag kanner mig ibland!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar