Man vet ganska ofta inte om man ska skratta eller gråta. Jag har gjort båda väldigt mycket det senaste dygnet. Och vad är grejen med att saker ofta måste bli så otroligt dåliga och konstiga innan det vänder och blir bättre igen?! Jag vill inte att denna bloggen ska bli någon slags soptipp av bitterhet och gnäll och det tänker jag inte låta den bli. Vi måste bara ha lite mer av Emelies feel good-inlägg! Jag lovar att jag ska klämma ur mig sådana jag med om ett tag.
Imorgon måndag, 03.30 sätter jag mig på en buss mot Gold coast. Nu jävlar! Ska träffa och bo med fina Alexandra som jag inte träffat sedan augusti(!). Jag sätter min tilltro till detta. Nu ska jag för 17 gubbar ta mig över kullen! Hurra!
Jag har insett att jag inte är på en resa i Australien. Jag är på en resa inom mig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar