Det kanske vander nu, ey!? Har fatt ett jobb! Tack alla ni som holl tummar och tassar for mig :)
Och! Varje dag, en liten stund bara oftast, har jag enorm gratklump och langtan efter Sverige. Tanker pa min familj och alla fina slaktingar hela tiden! Vill bara traffa alla och krama alla! Vill ha ett enormt slaktkalas och traffa nyfodda bebisar och kusiner som man inte traffat pa aratal och ge storsta kramarna till sarskilt farfar, farmor, mormor och morfar. For de ar ju typ bast! Detta ar sjukt men ibland kan jag liksom bara kanna mig sa stolt for att jag ar jag och att jag har sa fina slaktingar. Nu slutar jag har for annars kommer det nog en tar. Inte lampligt i detta offentliga kines-internetcafe.
Det var allt jag hade att bjuda pa for idag.
Eller maste bara beratta om den vegetariska restaurangen jag hittat. Den har sa god mat sa att jag vill grata aven for den sakens skull! Sen luktar det rokelse och de spelar san dar indisk hippiemusik. Tydligen har jag blivit sentimental pa gamla dagar (fyller ju snart 23!!) och har latt till tarar nar saker ar fina ocksa. Det ar bra att vara odmjuk och kunna se de sma sakerna med, antar jag! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar